Det svenska medicinska språket

Hem / Utbildning & Karriär / Det svenska medicinska språket

I valet mellan svenska och latin skall man givetvis också beakta texttypen, sammanhangen och målgruppen. Den nya texten flyter lätt och är lättläst och förklarar vad en patient är. Eftersom sjukdomarna först observerades och namngavs av grekiska läkare är terminologin inom sjukdomsläran än idag i huvudsak av grekiskt ursprung, liksom också benämningarna på de olika medicinska specialiteterna.

Termer som kräfta, sockersjuka och barnförlamning har inte bara i det vetenskapliga språket utan också i allmänspråket ersatts av cancer, diabetes och polio. Dessa termer berikar språket och gör det mer nyanserat men de bör också anpassas till det svenska språket. Där formella definitioner saknas är de förklarande texterna till stor hjälp vid utformning av definitioner enligt terminologilärans regler.

I slutet av boken finns ett appendix med anatomiska termer.

I intervjuer som forskare ger till media skall de kunna presentera sina resultat koncist och på ett lättillgängligt språk.

det svenska medicinska språket

Bokverket fyller i år 95 år, och 1974 övertog Bengt I. Lindskog huvudansvaret, i den aktuella upplagan tillsammans med Jörgen Malmqvist.

Medicinsk terminologi är sedan många år det erkända svenska standardverket på området, och med den nya upplagan har en rad moderniseringar gjorts. Den strävar uttryckligen efter att följa samma praxis som är gångbar i Sverige.

Innan jag reflekterar över sakförändringar i den nya upplagan vill jag gärna kommentera bokens upplägg sedan lång tid tillbaka. Sålunda stavas c med k-uttal med k (se faktarutan) medan c med c-uttal bevarar sin stavning (cekum, celiaki, encefalit). Men om en initialförkortning är mera känd än den utskrivna formen går det bra att använda förkortningen.

Som allmän regel gäller att den utskrivna formen föredras framför en initialförkortning. Utan att göra anspråk på fullständighet önskar framställningen nedan belysa vissa frågor av intresse för dem som använder det svenska språket i medicinen.

Valet mellan svenska och latin (grekiska)

Även om det har funnits en strävan att försvenska latinska och grekiska termer har inga fasta eller konsekventa regler formulerats för om man i den kliniska verksamheten skall föredra en rent latinsk term, en term med försvenskad stavning eller en rent svensk term.

www.focis.fi

Medicinsk svenska vänder sig till utländska, legitimerade läkare som redan är aktiva eller på väg att söka arbete inom den svenska sjukvården.

Tyngdpunkten i handboken ligger på

  • ordkunskap och terminologi
    (latin/medicinarspråk/allmänspråk/engelska)
  • symptombeskrivning
  • patientsamtal
  • patientjournaler med anamnes.

Några avsnitt ägnas även läkemedel, språkliga övningar, förklaringar kring ordbildning och vanliga förkortningar.

Medicinsk svenska består av en handbok samt inlästa exempeldialoger mellan läkare och patient.

Kustannus Oy Duodecim, 2007.

  • Fogelberg M, Petersson G. (red.) Medicinens språk. Men det rör sig inte bara om ordförklaring: texten är utvecklad så att boken för vissa termer blir en medicinsk lärobok, där texterna kompletteras med klargörande välgjorda illustrationer. Det andra sättet är de förklarande texterna som ger en grundlig förståelse av varje term.

    Insatserna har syftat till ett mer enhetligt och exakt vetenskapligt fackspråk men också till ett enkelt och klart medicinskt allmänspråk, som patienter och anhöriga förstår. Det första sättet är förstås som ett lexikon med grammatiska anvisningar, något som är värdefullt också för svenska termer. Kommitténs uppgift är att värna om och bidra till ett exakt och enhetligt medicinskt fackspråk och ett enkelt och klart medicinskt allmänspråk, begripligt för patienter och anhöriga.