Inflammation i bukspottkörteln cancer

Vad är bukspottkörtelinflammation?

Inflammation i bukspottkörteln kallas inom vården för pankreatit.

Cancern kan sprida sig till andra delar av kroppen, såsom lymfkörtlar, lever, bukhinna eller lungor. Avföringen kan också bli förändrad. Av den anledningen är medicinering nödvändig hela livet. En körtel är ett organ som producerar ämnen som utsöndras till andra delar av kroppen.

Bukspottskörteln producerar varje dygn upp till två liter bukspott som används för att bryta ned maten.

Det gör bukspottkörtelcancer till en sjukdom med dålig prognos eftersom den ofta har hunnit utvecklas långt redan när den upptäcks. Trots det finns det en stor riskför återfall i sjukdomen under de närmaste åren.

Lindrande vård och psykosocialt stöd

För de flesta patienter som får diagnosen bukspottkörtelcancer syftar behandlingen redan från början till något annat än bot.

Kom ihåg att du inte är ensam och det finns resurser och vårdpersonal som är där för att hjälpa dig.

Bukspottkörtelcancer

Bukspottkörteln, som också kallas pankreas, ligger bakom magsäcken men framför ryggraden på vänster sida av buken.

Vad kan jag göra själv?

Om du har symptom på bukspottkörtelinflammation, ska du söka vård. Även gallvätska, som tillverkas i levern, droppar ned i tolvfingertarmen efter en måltid. Den del av bukspottskörteln som tillverkar bukspott kallas exokrin och den del som producerar hormoner kallas endokrin.

Den vanligaste typen av bukspottkörtelcancer har börjat i en körtelcell och kallas adenocarcinom, som är ett annat ord för körtelcancer.

När färgämnet når hud och ögon färgas de gula. Det kallas för symptomlindrande behandling eller palliativ vård.

Oklart varför man får bukspottkörtelcancer

Man vet inte riktigt hur många som får bukspottkörtelcancer eftersom sjukdomen ibland upptäcks först efter döden och då registreras inte alla fall i Socialstyrelsens cancerregister.

Ultraljud kan också undersöka bukspottkörteln med ett minimalt instrument via matstrupen och magsäcken.

Vävnadsprov (biopsi): Ett vävnadsprov tas ofta för att bekräfta diagnosen och ge information om cancercellernas beteende.

Den vanligaste operationen är att ta bort den del av bukspottkörteln där tumören sitter.

Detta beror på att tumören trycker ihop gallgången, vilket gör att gallan inte kan rinna ut.

Vad Kan Jag Fråga Min Läkare?

Här är några frågor som kan vara bra att ställa till din läkare:

• Vilken typ av bukspottkörtelcancer har jag och hur påverkar det min behandling?
• Vilka behandlingsalternativ finns för mig?
• Vad är målet med behandlingen?
• Finns det några kliniska studier jag kan delta i?
• Vilka biverkningar kan behandlingen ge?
• Hur vet vi om behandlingen fungerar?
• Hur kommer vi hantera smärta, illamående och andra besvär?
• Behöver jag stöd av ett specialiserat team för palliativ vård?
• Hur kan jag prata med mina barn om min sjukdom?
• Finns det någon jag kan prata med som har haft samma behandling som mig?
• Vad händer om jag väljer att inte genomgå behandling?

Vikten av Att Vara Delaktig

Du har rätt att vara delaktig i din vård.

Den enda säkert bevisade riskfaktorn är rökning.

Enligt olika undersökningar löper rökare dubbelt så stor risk som icke-rökare att få sjukdomen. 

Det finns också ärftliga faktorer som spelar roll.

Vid mutationer i bröstcancergenen BRCA2 ses en något ökad risk för att insjukna i bukspottkörtelcancer.

Det finns familjer med mutationer i en gen som heter CDKN2A som ger en betydligt ökad risk för bukspottkörtelcancer.

Om du har flera nära släktingar med sjukdomen, kan genetisk utredning vara aktuell.

Behandlingsalternativ: Vad Finns Det För Möjligheter?

Behandlingen av bukspottkörtelcancer är beroende av hur långt sjukdomen har framskridit och ditt allmänna hälsotillstånd.

Det är tyvärr vanligt att sjukdomen sprider sig tidigt, ofta innan symtom uppstår.

Det är viktigt att veta att inte alla tumörer i bukspottkörteln är cancer.