Djupt sår under foten

Vissa instruktioner kan innehålla:

• Tvätta det drabbade området med mild tvål.
• Håll såret rent och torrt.
• Byt bandage enligt anvisningarna.
• Ta receptbelagda mediciner enligt anvisningarna.
• Drick mycket vätska. Sår som är mer avancerade, särskilt de som är infekterade, kan kräva operation.

  Icke-kirurgiska behandlingar inkluderar:

  • Aktuell sårvård.

    Neurotrofiska sår kan hittas var som helst på dina fötter, men de är vanligtvis på tryckpunkter på undersidan av dina fötter. Oavsett om du har diabetes eller inte bör du omedelbart uppsöka en vårdgivare om du hittar ett sår. Det kan innebära att du måste använda ett gips, en viss sko eller hängslen, kryckor eller en rullstol.

  • Förhöjning av foten.

  Invasiva och kirurgiska behandlingar inkluderar:

  • Debridering (borttagning av infekterad vävnad).
  • Hammertoe reparation.
  • Plantar exotektomier.
  • Förlängning av akillessenan.
  • Metatarsal osteotomi.
  • Rakning eller borttagning av ben.
  • Tenotomi.
  • Rekonstruktiv kirurgi med hudtransplantat.
  • Avlastning (kirurgisk).

  Behandlingen av alla sår börjar egentligen med noggrann hud- och fotvård.

• Undersök varje dag dina ben samt toppen och botten av dina fötter och områdena mellan tårna. Ordet ”arteriell” betyder ”angående artärer.” Artärer är blodkärl som transporterar blod från ditt hjärta till resten av din kropp, inklusive dina fötter och tår. Kom ihåg att sår kan komma tillbaka efter behandling.

  Använd en spegel för att se ditt ben eller fot om det behövs, eller låt en familjemedlem titta på området åt dig. För att ta reda på hur djupt såret går, och för att se om det orsakade en infektion i ett närliggande ben, kan de beställa en röntgen, MRT eller datortomografi.

  För mer komplicerade fall som kräver operation kan du även träffa en plastikkirurg, narkosläkare, ortoped och/eller kärlkirurg.

Hantering och behandling

Hur behandlas fot- och tåsår?

Målet med att behandla ett fot- eller tåsår är att lindra smärta och läka ditt sår.

God hygien och korrekt sårvård är nyckeln till att förebygga stafylokockinfektioner.

Hur länge kan man gå med en sårinfektion?

Det beror på infektionens svårighetsgrad och din allmänna hälsa.

• Milda infektioner: Dessa kan ibland försvinna av sig själva med rätt sårvård och rengöring.
• Kroniska infektioner: Om en infektion inte behandlas kan den bli kronisk och leda till komplikationer som djupare vävnadsskador.
• Akuta infektioner: Om såret börjar sprida infektionen till andra delar av kroppen, exempelvis genom blodet, kan det snabbt bli farligt och kräva omedelbar vård.

Vänta inte för länge – om du misstänker en infektion, kontakta oss på Doktera för en snabb bedömning.

Vilka bakterier orsakar svår sårinfektion?

De vanligaste bakterierna som orsakar svåra sårinfektioner inkluderar:

• Staphylococcus aureus: Som tidigare nämnt är detta en av de vanligaste orsakerna till sårinfektioner.
• Streptokocker: Dessa bakterier kan orsaka allvarliga infektioner som rosfeber eller nekrotiserande fasciit (känd som “mördarbakterier”).
• Pseudomonas aeruginosa: Vanlig vid kroniska sår, exempelvis bensår eller trycksår.

Om du har en djup eller långvarig sårinfektion kan det behövas en odling för att identifiera vilken bakterie som ligger bakom infektionen.

Vilka tecken kan tyda på en sårinfektion?

Utöver de lokala tecknen på ett infekterat sår (som rodnad, svullnad och varbildning) kan andra symtom tyda på att infektionen är mer allvarlig:

• Spridande rodnad: Om rodnaden kring såret sprider sig snabbt.
• Lymfstrimmor: Röda strimmor som löper från såret mot kroppen är ett tecken på att infektionen sprider sig via lymfsystemet.
• Allmän sjukdomskänsla: Trötthet, illamående eller feber kan tyda på att kroppen kämpar mot en infektion.

Dessa symtom bör alltid tas på allvar och utredas av en läkare.

Hur fort uppstår sårinfektion efter operation?

En sårinfektion efter operation, även kallad postoperativ infektion, kan uppstå:

• Inom 48 timmar: Tidiga infektioner är ofta orsakade av bakterier som redan fanns på huden vid operationstillfället.
• Efter några dagar till veckor: Infektioner kan också utvecklas senare, särskilt om såret inte hålls rent eller om du har ett försvagat immunförsvar.
• Flera veckor senare: Vissa infektioner, särskilt de som involverar implantat eller djupare vävnader, kan ta längre tid att märkas.

Det är viktigt att följa alla eftervårdsinstruktioner noggrant och kontakta vården om du märker några tecken på infektion.

Vad kan jag göra själv för att förebygga sårinfektioner?

Det finns flera saker du kan göra för att minska risken för sårinfektion:

• Håll såret rent: Tvätta försiktigt med ljummet vatten och mild tvål.
• Byt förband regelbundet: Ett rent och torrt förband skyddar såret från smuts och bakterier.
• Undvik att pilla på såret: Dina händer kan föra in bakterier i såret.

Om du har en kronisk sjukdom, som diabetes, är det extra viktigt att kontrollera dina sår regelbundet och hålla blodsockret under kontroll.

Hur behandlas en sårinfektion?

Behandling av sårinfektioner beror på infektionens svårighetsgrad.

• Milda infektioner: Dessa behandlas ofta med rengöring och antiseptiska medel.
• Allvarligare infektioner: Kan kräva antibiotika, antingen lokalt (som salva) eller systemiskt (som tabletter eller intravenöst).
• Kirurgiska ingrepp: I vissa fall kan det behövas en liten operation för att dränera var eller ta bort död vävnad.

När bör jag söka vård för en sårinfektion?

Du bör kontakta läkare om:

• såret inte förbättras inom några dagar trots rengöring.
• du får feber eller känner dig allmänt sjuk.
• rodnaden eller svullnaden sprider sig.

Vi på Doktera erbjuder snabb och enkel vård online, så tveka inte att höra av dig om du är osäker.

Läs mer: Under fakta och råd om sårinfektion får du en djupare förståelse för orsaker, egenvård och behandlingsalternativ.