- Ryska centralbanken behåller styrräntan på 21 procent för att bekämpa inflationen.
- Inflationen i Ryssland har stigit till 10 procent på grund av kostnader för kriget i Ukraina.
- Räntan skapar problem för civila företag och risk för konkurs, medan försvarsindustrin får prioriterad finansiering.
- Analytiker tror att Ryssland kan finansiera kriget åtminstone i år, men ekonomins obalans ökar och påverkar privata sektorn negativt.
Sammanfattningen är gjord med stöd av AI och har granskats av en journalist.
I Utrikesmagasinet hittar du aktuella analyser av vår tids stora utmaningar. Befolkningsutvecklingen har varit ännu sämre i Ryssland än i resten av Europa.
Därför började Ryssland stegvis höja pensionsåldern redan 2019.
– Bristen på arbetskraft har förvärrats av kriget i Ukraina då hundratusentals människor har skickats till fronten.
Den ekonomiska pressen på hushållen är tydlig och visar hur valutaförändringar kan påverka hela ekonomiska system. I januari varnade en grupp ryska ekonomer för att Ryssland upplever en våg av konkurser på grund av den höga räntan.
Det är ändå bara den civila sektorn som tampas med dessa problem. Dessa interna skillnader gör det svårare att skapa stabil långsiktig tillväxt.
För en bredare förståelse av hur asiatiska marknader påverkar globala handelsflöden kan läsaren återigen dra nytta av artikeln om kinas ekonomi eftersom utvecklingen i Asien har direkt betydelse för Rysslands anpassning.
Teknologisk begränsning och dess framtida konsekvenser
Den teknologiska isoleringen är en av Rysslands största utmaningar.
I Utrikesmagasinet hittar du aktuella analyser av vår tids stora utmaningar. Den som vill förstå hur AI påverkar ekonomier tekniska system och beslutsfattande kan fördjupa sig i artikeln om ai ekonomi som belyser sambandet mellan digital utveckling och ekonomisk tillväxt.
Framtidsutsikter för rysslands ekonomi
Framtiden för rysslands ekonomi är osäker men landet har anpassat sig snabbare än många experter förutspått.
Kriget är ändå det huvudsakliga målet med Rysslands ekonomiska politik, säger Simola.
Obalansen i den ryska ekonomin ökar hela tiden då vanliga företag inte klarar av att konkurrera med krigsindustrin om arbetskraft samtidigt som de beskattas allt hårdare.
Ett eventuellt vapenstillestånd i Ukraina skulle inte ändra på detta.
Olja och gas har historiskt stått för en stor del av landets exportintäkter och gett Ryssland politiskt och ekonomiskt inflytande i Europa. För svenska läsare är utvecklingen särskilt viktig eftersom förändringar i Ryssland direkt påverkar energipriser handel säkerhetspolitik och industrins förutsättningar. Ökade statliga investeringar skapar sysselsättning och produktion men bygger inte långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt.
Målet var att ge en tydligare bild av hur ekonomiska indikatorer som inflation och BNP-tillväxt påverkas av Rysslands militära insatser och hur ekonomin förändras under tyngden av sanktioner och finansiella påfrestningar. Många av dem har skadats eller stupat. Heli Simola bedömer att inte ens en fred skulle få Ryssland att minska på sin krigsindustri.
Om vapnen inte omedelbart behövs vid fronten kommer Ryssland att börja lagra dem för kommande konflikter.
– Det betyder att Rysslands privata sektor och konsumtionsbranscher också i framtiden kommer att ha ont om resurser, säger Heli Simola.